Radon

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar och som förekommer naturligt i marken.

Radon kan tränga upp genom marken, in i byggnader och bostäder. Radon frigörs också från vissa byggnadsmaterial, till exempel blågrå lättbetong. Beroende på varifrån radonet kommer och på hur hög halten är finns sedan ett antal åtgärder för att sänka den. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta.

Radon – en hälsorisk

Radongas i luften kommer ner i lungor och luftvägar. Den mesta gasen andas vi ut igen. Radondöttrarna, som är gasens sönderfallsprodukter, är elektriskt laddade atomer. De fastnar på allehanda partiklar som finns i inandningsluften t ex damm, sot, vattenånga och följer därför också med vid inandningen. Lung- och luftvägarnas vävnad blir bestrålad.
Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. För rökare är risken särskilt stor.

Radon i mark

1989 gjorde Sveriges Geologiska Institut en översiktlig undersökning av markradonhalter i Höörs kommun. Av den framgick att större delarna av kommunen utgörs av mark med normal eller låg risk för radonförekomst (av Sveriges totala yta är 70 % normalrisk-, 20 % lågrisk- och 10 % högriskmark för radon).

I samband med nybyggnation av bostadshus rekommenderas markradonundersökning. Om man bygger bostadshus på normalriskmark rekommenderas att man bygger radonsäkert. Läs mer om det i informationsbladet "Markradon vid nybyggnation" till höger.

De mätningar som har utförts från och med hösten 2005 och framåt visar att markradon förekommer i kommunen och påverkar radonhalten i en del av våra hus. Vi kan dock inte se några trender att markradonen är högre i vissa områden, utan underlaget visar att den finns men varierar väldigt lokalt.

Radon i byggnadsmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong däremot, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag, kan det orsaka radonhalter på upp till 1000 Bq/m3.

Läs mer om radon och blå lättbetong på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, länk till höger.

Resultat av radonmätningar

Under se senaste åren har ni som villaägare erbjudits radonmätning i era bostäder. Resultaten av mätningarna har rapporterats in till miljö- och byggnadsnämnden. Av ca 1300 mätningar överskrider drygt 5 % Socialstyrelsens riktvärde för radon i inomhusluft som är 200 Bq/m3. Orsaken till de förhöjda halterna beror dels på markradon och dels på radon i byggnadsmaterialet.

Radonmätning

Årsmedelvärdesmätning av radon i luft med spårfilm i dosa kännetecknas av en mättid mellan 2 och 3 månader. Mätningen skall ske under eldningssäsong (1:a oktober – 30:e april) för att vara tillförlitlig. Årsmedelvärdesmätningen ger en mer korrekt bild av radonhalten än vad en korttidsmätning gör, då mätningen sker under en längre tid.

Rådgivande korttidsmätningar lämpar sig framförallt vid försäljning av hus samt vid uppföljningsmätningar då man snabbt vill ha ett ungefärligt värde på radonhalten. För dessa mätningar används en spårfilmsdosa med mättiden minst 7 dygn. Mätningen skall ske under eldningssäsong (1:a oktober – 30:e april) för att vara tillförlitlig.

Vid mätningen placeras minst två spårfilmsdosor ut i bostaden. Det skall placeras ut minst en dosa per våningsplan där det finns boutrymme.

Efter mätningen analyseras spårfilmen i laboratorium. Vi samarbetar med Landauer Nordic och deras mätmetoden är godkänd av SSM samt ackrediterad av SWEDAC. Ett årsmedelvärde är godkänt som underlag för ansökan om statligt bidrag för radonsanering. 

Sidan kontrollerad 01 april 2011Kommentera sidan