Nytt reningsverk för avloppsvatten ska byggas i Ormanäs

Mittskåne Vatten planerar att bygga ett nytt avloppsreningsverk i Ormanäs, strax utanför Höör. Det nya verket ska kunna ta hand om avloppsvatten från ungefär 20 000 personer och blir ett viktigt steg för att möta framtidens krav på miljö och kapacitet.

Varför behövs ett nytt reningsverk?

Det nuvarande reningsverket är gammalt och räcker inte till för framtidens behov. Med fler invånare och skärpta miljökrav behövs en modern anläggning som kan rena vattnet bättre och minska påverkan på Ringsjön.

Hur fungerar det nya verket?

Det nya reningsverket kommer att använda den bästa tillgängliga tekniken. Det innebär att reningen kommer att ske i flera steg:

• Mekanisk rening – tar bort större partiklar.
• Biologisk rening – bryter ner organiskt material.
• Kemisk rening – tar bort fosfor och andra ämnen.

Dessutom förbereds reningsverket för att kunna ta bort läkemedelsrester och andra ämnen som är svåra att bryta ner. Denna metod kallas kvartär rening.

Ringsjön och miljön skyddas

Med det nya reningsverket blir reningen ännu mer effektiv. Utsläppen av näringsämnen och bakterier minskar, vilket är positivt för Ringsjön och miljön i stort. Reningsverket byggs också för att kunna hantera stora vattenmängder, som till exempel vid kraftigt regn. På så sätt undviker man att det svämmar över och att orenat avloppsvatten släpps ut.

– Vi har en hög reningsgrad redan i dag men behöver framför allt öka kapaciteten och rusta upp verket som börjar bli gammalt, säger Maria Jonstrup som är VA-chef på Mittskåne Vatten.

Påverkan för boende och verksamheter

Under byggtiden kan det förekomma buller och mer trafik i området. Mittskåne Vatten planerar arbetet för att minska störningarna så mycket som möjligt. När det nya verket är klart ska påverkan vara liten, med modern teknik som minimerar lukt och buller.

Så fungerar bräddning – och därför gör vi åtgärder

Bräddning är en säkerhetsfunktion när avloppssystemet blir så fullt, oftast vid kraftigt regn, att allt vatten inte får plats i ledningarna eller reningsverket. Den gör att överskottsvatten kan släppas ut, vid särskilda punkter, innan det orsakar större skador som översvämningar i källare eller störningar i reningsverken.

Överskottsvattnet släpps ut till närmaste vattendrag, detta innebär att vattnet som släpps ut kan vara helt eller delvis orenat vilket kan påverka miljön. Men detta fungerar enbart som en nödventil för att skydda fastigheter och avloppsanläggningar.

För att minska risken för bräddning arbetar vi just nu med flera åtgärder:

• Vi rustar upp och förbättrar ledningsnätet för att minska belastningen vid kraftiga regn.
• Vi bygger om och moderniserar reningsverket i Ormanäs, så att det klarar framtidens krav och ger bättre rening.

Höörs kommun och Mittskåne Vatten arbetar långsiktigt och ansvarsfullt för att minska miljöpåverkan och säkerställa ett robust avloppssystem för alla.

Vill du veta mer?

Informationen om projektet uppdateras löpande på Mittskåne Vattens hemsida.

Har du frågor? Kontakta gärna Mittskåne Vattens kundservice:
kundservice@mittskanevatten.se
0413-286 00

Bräddning - Frågor och svar

Hu vanligt är det att kommunen använder sig av bräddning?

Hur vanligt har det varit de senaste åren att kommunen använt sig av bräddning och hur mycket vatten handlar det om? 

Bräddningar från kommunens avloppssystem har varit relativt ovanliga de senaste åren. Sedan 2018 har bräddning från reningsverket endast skett vid tre tillfällen. Under 2020 och 2022 handlade det om mindre mängder. År 2024 blev däremot exceptionellt – då släpptes cirka 20 000 kubikmeter avloppsvatten ut i Ringsjön. Det berodde på att de kraftiga översvämningarna gjorde att brunnarna till den inkommande ledningen fylldes av sjövatten, vilket resulterade i att mer vatten strömmade in än reningsverket kunde ta emot.

Samma vinter bräddades ytterligare 58 000 kubikmeter från ledningsnätet. Trots dessa enskilda händelser är bräddningarna över tid mycket små sett till den totala mängden vatten som passerar genom systemet. Under den senaste tioårsperioden har mindre än 0,1 procent av det totala flödet bräddats – vilket innebär att bräddning är något som sker mycket sällan och i mycket begränsad omfattning.

Kommer ni behöva brädda även i framtiden?

När de planerade åtgärderna på ledningsnät och Ormanäs är klara – kommer kommunen fortfarande att behöva brädda då eller bygger vi så att säga bort det problemet?

De planerade åtgärderna kommer att minska risken för bräddningar avsevärt, både i ledningsnätet och vid reningsverket. Kapacitet och robusthet förbättras, vilket gör systemet mindre känsligt för höga flöden och översvämningssituationer.

Samtidigt måste möjligheten att brädda finnas kvar som en säkerhetsfunktion. Att dimensionera hela ledningsnätet och reningsverket för extrema skyfall – sådana som kanske bara inträffar vart 50:e eller 100:e år – skulle vara ekonomiskt orimligt. Vid dessa ovanliga men intensiva väderhändelser behöver vattnet fortfarande kunna ledas bort för att undvika att det tränger upp i fastigheter och orsakar skador.

Med andra ord: åtgärderna minskar risken kraftigt, men bräddning kommer även fortsättningsvis att behöva finnas som en kontrollerad nödlösning.