Nya regler stoppar fler invasiva växter – utökat ansvar för kommunen

Nu ska även blomsterlupin och kanadensiskt gullris bekämpas aktivt. Arterna sprider sig snabbt och hotar den biologiska mångfalden, vilket innebär ett utökat ansvar för kommunen.

Den 15 maj 2026 trädde en ny svensk förordning om invasiva främmande arter i kraft.

– Många av de växter som i dag klassas som invasiva har en gång introducerats som trädgårdsväxter för att de varit härdiga och lättskötta. I takt med klimatförändringarna sprider de sig nu snabbare och påverkar den biologiska mångfalden negativt, säger Åsa Abrahamsson, kommunekolog.

kanadensiskt gullris och blomsterlupin
Kanadensiskt gullris och blomsterlupin.

Bekämpning på kommunens mark

Kommunen ansvarar för att hantera invasiva arter på mark som kommunen äger eller förvaltar. Det innebär att kommunen arbetar aktivt med att bekämpa arter där de förekommer, för att minska risken för spridning.

Insatser sker bland annat i parker, runt idrottsplatser och på andra kommunala ytor, liksom längs vandringsleder och i friluftsområden.

– Vi har bekämpat jätteloka vid pulkabackarna under lång tid. Det har gett resultat – från tusentals plantor till runt hundra per år, säger Lotta Tornler, friluftssamordnare.

Arbetet omfattar flera olika metoder beroende på art. Jätteloka grävs i dag ofta upp manuellt när nya plantor upptäcks, medan jättebalsamin dras bort där det är möjligt. Mindre bestånd prioriteras särskilt för att kunna begränsa spridningen effektivt.

Parkslide och jätteloka.

– Där det handlar om enstaka plantor har vi störst möjlighet att få bort arterna helt, medan större bestånd kräver mer långsiktiga insatser, säger Susanne Löfström, gatu- och parkchef.

För arter som blomsterlupin används exempelvis kapning för att hindra fröspridning. När det gäller parkslide görs i första hand insatser där det finns behov kopplat till tillgänglighet eller trafiksäkerhet, för att samtidigt minska risken för oavsiktlig spridning.

Arbetet sker i samverkan

Arbetet med invasiva arter är ett gemensamt ansvar inom kommunen. Flera verksamheter samarbetar, bland annat gatu- och parkenheten, frilufts-verksamheten och kommunens fastighetsbolag. Inom Höörs fastigheter är dialog och kunskapsspridning en viktig del av arbetet.

– Vi har löpande dialoger kring invasiva arter i verksamheten och påminner varandra om hur de ska hanteras i det dagliga arbetet. Vi uppmuntrar också till att be om råd vid osäkerhet och arbetar aktivt med att sprida kunskap, till exempel genom presentationer och interna genomgångar, säger Sebastian Wernehov, utemiljöförvaltare på Höörs fastigheter.

Ett långsiktigt arbete

Bekämpningen planeras utifrån var arterna finns, till exempel längs leder, i parkmiljöer och runt anläggningar. Insatserna anpassas efter både art och plats, och arbetet bedrivs med ett långsiktigt perspektiv. Ambitionen är att fortsätta utveckla arbetet i takt med att kunskapen ökar och resurserna finns, med fokus på att förebygga spridning och värna den biologiska mångfalden.

Så kan du hjälpa till

Du som invånare kan bidra genom att rapportera fynd av invasiva arter i Artportalen. Hos Naturvårdsverket hittar du nationella riktlinjer för hur du bekämpar arter på bästa sätt.

Läs mer