Ett femtiotal deltagare samlades en kväll i maj för att öka sin kunskap om Höörsån och dess invånare. Och om ån finns mycket att berätta.
Ett femtiotal barn och vuxna deltog i en vandring längs Höörsån den 8 maj, ett evenemang som arrangerades gemensamt av Ringsjöns vattenråd, Naturskyddsföreningen i Höör och Höörs kommun.
Sötvattensforskare Lena Vought från Naturskyddsföreningen i Hörby och Richard Nilsson från Ringsjöns vattenråd berättade om Höörsån längs vandringen.
Väl framme vid slutdestinationen, grillplatsen i Stenskogen, smakade det bra med grillad korv. Ivriga deltagare håvade samtidigt i ån efter småkryp, och fick upp dagsländor, nattsländor (med hus), flick/jungfrusländor och sötvattenmärlor.
Så, vad finns det då att lära om Höörsån?
Höörsån har dikats ut
Ett vattendrag som själv styr sin porlande väg mot källan har ofta ett naturligt slingrande (så kallad meandrande) lopp. Större delen av Höörsån har ett rakt lopp, vilket beror på att ån historiskt har grävts om och dikats ut.
Utdikningarna utfördes av markägare för att få torrare marker intill ån och på så vis förbättra möjligheterna till odling. Arbetet med att ändra ån sträckning har skett i flera omgångar mellan mitten av 1800-talet och 1930-talet, kanske även senare.
Genom åren har marken sedan sjunkit, eftersom organiskt material bryts ner när marken torkar och syresätts. På vissa platser har markytan sjunkit över en meter, så nu är marken runt ån fuktig igen.
Höörsåns numera raka sträckning orsakar tyvärr problem, som att vattnet i ån rinner snabbare och drar med sig sediment och näringsämnen som hamnar i Ringsjön.
Markägare som är intresserade av att återställa Höörsåns naturliga lopp (det vill säga göra en återmeandring) på sin mark får gärna höra av sig till Ringsjöns vattenråd.
Träd för skugga, mat och skydd
Träd spelar en viktig roll för vattendrag som Höörsån. Träden skuggar ån, vilket gör temperaturen svalare. Öringen är ett exempel på en fisk som trivs i en svalare vattentemperatur.
År 2020 planterade kommunen al, hägg, björk och häggmispel längs Höörsån, för att skugga ån, sänka vattentemperaturen och minska risken för igenväxning.
När trädens löv hamnar i vattnet, äts löven av insekter, maskar och bottenlevande kryp i vattnet. Krypen äts sedan av fiskarna.
Även trädets rötter är viktiga, de skyddar åns kanter så att de inte eroderar och rasar ner i ån. Trädrötterna erbjuder också skydd till små fiskar och kryp som lever i ån.
Fisken i Höörsån
Det finns flera arter av fiskar i ån. Tidigare fanns fördämningar som hindrade vandrande fiskar att röra sig upp och ner längs ån, men dessa hinder är sedan länge borttagna. Höörs mölla och Brännemölla har vandringsvägar runt dammen, så att fisken kan komma förbi.
Hösten 2009 utförde en konsult, på uppdrag av Höörs kommun, elfiske på tre platser i Höörsån. Syftet var att utvärdera de nyanlagda fiskvägarna förbi Höörs mölla och Brännemölla. Vid fisket fångades öring, nejonöga, gädda, signalkräfta, mört och abborre.
Även ål, lake och sutare håller till i ån.
Så mår Höörsån
Ån renare än förr, men den kan bli ännu renare. Ån är inte optimal för dess invånare, framför allt då det naturliga vattenflödet har ändrats och mångfalden påverkats negativt av dikningarna. Kanske skulle fiskarna i ån vara större och fler om Höörsån aldrig dikats.
Evenemangstips: Biologiska mångfaldens dag
Är du intresserad av natur och miljö? I samband med Biologiska mångfaldens dag anordnas ett nytt evenemang måndagen den 22 maj, denna gång med fokus på biologisk mångfald i trädgården.