Höörs kommun gott exempel på sin väg mot fossilfrihet

I september 2019 drog uppföljningsprojektet Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0 igång. Höörs kommun deltar som en del i miljöarbetet och att nå kommunfullmäktiges mål för mandatperioden.

Kommunens miljöstrateg, Eva Hedenfelt, samordnar arbetet som i praktiken genomförs ute i verksamheterna. I arbetsgruppen deltar representanter från bland annat gatu- och parkenheten, upphandling och kommunikation. Ett av delprojekten fokuserar på omställningen till förnybar energi i de arbetsmaskiner och arbetsfordon som kommunen äger.

Insikt hos chefer

Arbetsmaskiner och arbetsfordon omfattar allt från lövblåsar och häcksaxar till åkgräsklippare och traktorer. Det är framför allt de verksamheter som förvaltar kommunens utemiljöer som ansvarar för dessa redskap. Jan Hellström, enhetschef för Växthuset och Drivhuset, deltar i projektet med syfte att fasa ut de fossila drivmedel som används i enhetens arbetsmaskiner (främst diesel och alkylatbensin).

Susanne Löfström är chef för Höörs gatu-och parkenhet som är den enhet som har allra störst användning av fossil energi i arbetsmaskiner. Verksamheten betalade in en hög klimatavgift till klimatpotten under 2019. Orsaken var innehavet av tunga arbetsfordon som drivs av fossil diesel. Susanne har avsatt personella resurser för att verksamheten ska kunna delta i fossilfritt-projektet, och därmed bidra till kommunfullmäktiges mål om en långsiktigt hållbar ekonomi och miljö.

Driftiga medarbetare

Arbetsgruppens representant från gatu- och parkenheten är driftledare Anders Nilsson, som ansvarar för både arbetsfordon och drivmedel. Anders lever verkligen upp till sin titel – tack vare hans driftighet har den stora användningen av fossil diesel i verksamhetens grävmaskin, hjullastare och traktorer gått ner till noll, på bara några månader!

Tanken på att lyckas fasa ut den fossila dieseln i de tunga arbetsfordonen var tills alldeles nyligen långt borta. Det fanns ingen tillgång till HVO (hydrerad vegetabilisk olja – biodiesel) i kommunen och det är allmänt känt att garantier inte gäller om HVO används i en maskin utan tillverkarens godkännande. Övergång till eldrift bedömdes inte vara ett alternativ för de tunga arbetsfordonen.

Under ett projektmöte med arbetsgruppen om fossilfria arbetsmaskiner togs dessa aspekter upp och olika alternativa möjligheter dryftades. Anders tog på sig att kolla upp garantier och hur tillverkarna ställde sig till HVO. Och det kunde ha slutat där, som så många diskussioner gör.

Men Anders såg snart att det inte alls var omöjligt att tanka arbetsfordonen med HVO. När han sedan undersökte tillgången till HVO och gjorde lönsamhetskalkyler så visade det sig att trösklarna var betydligt lägre än väntat – faktum var att det skulle kunna bli en besparing att själv leasa en egen tank med HVO – och samtidigt slippa både klimatavgiften och tidsödande körningar till tankställen. Inte minst skulle det både förbättra arbetsmiljön och minska klimatpåverkan. Förberedelserna gick fort, och i mars stod HVO-tanken på plats utanför gatu-och parkenhetens lokaler, redo för användning!

Tack vare chefers och medarbetares gemensamma strävan efter att uppnå samma mål kan vi tillsammans bidra till en hållbar utveckling på riktigt! Hållbarhet kräver att tre perspektiv tillgodoses samtidigt: sociala, miljömässiga och ekonomiska.

HVO-tanken bidrar till hållbarhet så här:

  • Socialt: Arbetsmiljön blir bättre för den som framför arbetsfordonet när det drivs av HVO istället för fossil diesel, genom lägre utsläpp av svaveloxid, partiklar och kväveoxider.
  • Miljömässigt: Klimatpåverkande och försurande utsläpp blir lägre.
  • Ekonomiskt: Räknat enbart på kostnad per liter drivmedel är det dyrare att tanka HVO än fossil diesel. Men inräknat omkringkostnader som undviks med en egen HVO-tank (som klimatavgiften och kostnaden för att en anställd lägger tid på att köra till det vanliga tankstället) så innebär åtgärden en kostnadsreducering.

Kort sagt: Ett bra exempel på en åtgärd som bidrar till alla hållbarhetsperspektiven samtidigt!

Kommunens klimatarbete har uppmärksammats i media

SVT Skåne publicerade den 29 mars 2020 två onlineartiklar om skånska kommuners klimatarbete. I den ena artikeln berättar representanter från Höör och Perstorp om sina vägar mot fossilfrihet. Höör framställs än en gång som ett gott exempel! Den andra intervjun handlar om hur vi i Höörs kommun jobbar med klimatväxling som ett styrmedel för minskad klimatpåverkan.

Här hittar du intervjuerna:

https://svt.se/nyheter/lokalt/skane/stora-skillnader-mellan-kommunernas-klimatarbete

https://svt.se/nyheter/lokalt/skane/sa-funkar-klimatvaxling

Har du frågor om kommunens klimatarbete?
Kontakta miljöstrateg Eva Hedenfelt

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of hoor.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.