Hög vattennivå i Ringsjön

Vattennivån i Ringsjön är hög. Kommunen har tät kontakt med Länsstyrelsen och övriga myndigheter och följer utvecklingen noga.
Läs mer om översvämningarna.

Hållbar blåstruktur i Maglehill

Alsumpsdelen

Grönblå stråk genom ny stadsdel

I västra Höör byggs en ny stadsdel, Maglehill. Här kommer finnas cirka 500 nya bostäder, särskilt boende för äldre, förskola, skola och idrottshall. Just nu pågår ett arbete med att utveckla grönblå stråk i stadsdelen. Grönblå stråk är sammanhängande system av gröna områden som parker, naturmark och vatten i anslutning till bebyggda miljöer.

De grönblå stråken ska locka till rekreation, nyfikenhet kring djur och natur och en hållbar struktur där djur, växter och människor kan röra sig inom och längs med stråken. Stråken ska samtidigt skapa upplevelser för besökaren och ökad biologisk mångfald. Skapandet av våtmarker syftar också till att minska transporten av näringsämnen till Höörsån, Ringsjön och havet samt att reglera höga flöden i samband med översvämningar. Utformningen av stråken kommer utvecklas ytterligare med att den nya stadsdelen växer fram.

Projektbeskrivning, Grönblå stråk i Maglehill

LOVA-projekt

Arbetet drivs som ett lokalt vattenvårdsprojekt (LOVA-projekt) och är finansierat av främst Länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten. Det främsta målet med LOVA-projektet är att minska på utsläpp av kväve och fosfor.

LOVA-ansökan, Hållbar blåstruktur i Västra Höör (pdf)

Länsstyrelsens beslut om bidrag (pdf)

Konsultuppdrag för utformning av våtmarker

Kommunen har anlitat en konsult som är expert på utformning av våtmarker. Konsulten har i samarbete med kommunens ramavtalpartners återskapat historiska strukturer i landskapet och restaurerat tidigare våtmarker genom utgrävning av dikesfåror till meandrande vattendrag och permanenta dammar.

Ta del av konsultens rapport som beskriver de olika delarna (pdf)

Planering på naturens villkor

Planeringen och utformningen av de gemensamma ytorna i området ska ske på naturens villkor.  Målet är att skapa eller återskapa naturliga system och funktioner som funnits på platsen tidigare. Återställning av våtmarker görs för att återskapa den funktion de hade innan utdikningen som skedde i samband med rationaliseringen av jordbruket. Tidigare var större delen av södra Sverige täckt av flerskiktad vegetation med stora gamla träd i trädskiktet och täckande busk- och markvegetation. I den häradsekonomiska kartan för området framgår att större delen av området vid Maglehill bestod av trädbevuxna betesmarker så sent som för något hundratal år sedan. Genom plantering och sådd följt av fri utveckling med viss styrning genom skötsel så kan området åter spira av nytt liv och grönska.

Naturlig succession

Kommunen vill genom extensiva naturlika planteringar och sådder vara med och påverka hur naturen utvecklar sig på platsen. Samtidigt är en viktig del av konceptet att låta de naturliga processerna har sin gång för att genom naturlig selektion gynna de växter som på kort och lång sikt är bäst anpassade för att finnas på platsen.

Under de första åren kommer det att finnas delar som blir helt eller delvis täckta av ettåriga och fleråriga ogräs som är naturligt förekommande i den näringsrika odlingsjorden.

Extensiv skötsel

Kommunen kommer att sköta området extensivt redan från början för att ge de planterade växterna chansen att etablera sig. I de fall det kan komma att behövas kompletterande planteringar för att ersätta växter som inte lyckas etablera sig så kommer det att göras på sikt. Framför allt under de första åren efter plantering kan det innebära att delar av området kan komma att upplevas som eftersatt. De naturliga processerna och den naturliga successionen kommer på längre sikt att konkurrera ut det mesta av de rotogräs som oundvikligen kommer att finnas i området under de första åren.

Utformning som tar fasta på lokala resurser

Vattnet i landskapet är en av de lokala resurser som tas till vara genom utformningen. Vattnet lyfts fram som en resurs för natur och rekreation snarare än att gömmas i djupa dikesfåror. Topografiska skillnader tas till vara och förstärks för att skapa varierande markförhållanden där en mångfald av växter kan drivas och där naturliga platser för utblickar och mindre och större landskapsrum skapas. Befintliga material och vegetation ses som en resurs som bevaras och tas till vara. De träd som redan finns längs med stråken bevaras och får en framskjuten plats i utformningen. De kan fungera som amträd för den vegetation som kommer underifrån och som på sikt kommer komplettera de befintliga träden och buskarna. De mindre träd och buskar som kommer underifrån ska värnas och tillåtas bli stora på sikt. På samma sätt som med växligheten ska utformningen även ta till vara de många stora stenblock som finns på platsen och som grävts fram i samband med de grävarbeten som redan gjorts i området. Blocken är ett bärande inslag i utformningen som bidrar till att skapa rumslighet, mikroklimat för olika arter samt miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet och lek.

Återskapa liv med naturen som förebild

Planering en syftar till att skapa livsmiljöer och förutsättningar för en mängd olika arter att trivas längs med stråken. Genom en stor variation i topografi, markförhållanden och vegetationsbyggnad så skapas en stor variation av habitat som kan hysa en stor mångfald av arter. Utformningen ska också bidra till att inbjuda till aktivitet, rörelse och lek och bidrar på så vis till att skapa liv längs med stråken. Vi människor uppskattar platser som innehåll mycket liv. De flesta av oss tilltalas av prunkande växtlighet, porlande bäckar och blommande buskar och träd. Vi är biologiska varelser med en nedärvd känsla för att det är naturen som förser oss om med våra grundläggande behov som vatten och mat. Ett kuperat landskap som erbjuder platser för utblickar och skydd mot faror är det ett landskap som tilltalar oss människor och som får oss att känna trygghet. En gestaltning som görs på naturens villkor är en planering som gynnar oss människor.

Gynna ekosystemtjänster

En utformning som gynnar ekosystemtjänster gynnar därmed också de människor som ska vistas på platsen. Planeringen av de grönblå stråken i Maglehill ska gynna samtliga ekosystemtjänster. Eftersom det är en miljö som på sikt kommer att användas av tusentals människor dagligen så finns behov av att skapa en mer robust stadsgrönska. Målet med utformningen är en miljö med hög andel träd och buskar med mer synligt vatten och ätliga och blommande växter i brynzonerna.

Plantering av växter vid våtmarken

Under senhösten 2022 planterade kommunen över 5000 växter längs våtmarkens sluttningar. Växterna tar upp mycket av näringsämnena, som annars kan komma ut i vattnet, och binder samtidigt jorden och minskar erosionen. Planteringarna har gjorts med barrotade små plantor. Etablering och tillväxt tar tid men inom fem till tio år är uppskattningen att plantorna kommer att vara täckande och huvuddelen av det ogräs som finns i jorden kommer att ha skuggats ut.

Ekosystemtjänster som främjas av planteringen

Genom att plantera tätt med vedartade växter är tanken att vegetationen ska bli täckande för att minska förekomsten av ogräs och för att skapa en lummig attraktiv miljö som bidrar med många ekosystemtjänster (EST). Ekosystemtjänster är den samlade benämningen på de tjänster som naturen kan ge oss människor. Ytterligare EST som planteringen bidrar till:

  • Minskat buller
  • Ökad pollinering
  • Luftrening
  • Biologisk mångfald
  • Ökat antal livsmiljöer
  • Ökat ekologiskt samspel och naturligt kretslopp

Slåtter och sådd av ängsfröer

Efter grävandet av våtmarkerna har stora mängder kvävegynnad högörtsvegetation tagit sig upp i området. Kommunen har därför tagit hjälp med slåtter för att hålla markerna öppna. I samband med slåtter har de nedtagna växtdelarna även förts bort från platsen för att inte bidra till anrikande av kväve i våtmarkerna. Vid slåttern hade kommunen hjälp av ett företag som är specialiserade på slåtter av känsliga marker. Slåttern utfördes med en slåtterbalk som är särskilt väl anpassad för känsliga marker. Längs med vattendragen kompletterades med manuell slåtter med lie för att inte skada våtmarkens känsliga strukturer. Se en film från slåttern här nedan.

Kommunen har inom projektet arbetat med sådd av ängsfröer kring de grävda våtmarkerna. Till sin hjälp har kommunen haft en skolklass från Enebackeskolan som fick hjälpa till med sådden en blåsig majdag. Se filmen från sådden här nedan.

 Så informerar vi i kommunen

En viktig del av projektet är att informera medborgarna vad som händer i området. Kommunen har bland annat arbetat med att tillgängliggöra information via hemsidan samt med informationsskyltar på plats i området. Till sin hjälp har kommunen använt en illustratör som har hjälpt till att ta fram visionsbilder för området.

Visionsbild på Maglehill, norra delen
Visionsbild på Maglehill, norra delen. Illustration: Kleo Bartilsson
Visionsbild på Maglehill, sydvästra delen. Illustration: Kleo Bartilsson
Visionsbild på Maglehill, sydvästra delen. Illustration: Kleo Bartilsson
Visionsbild på Maglehill, sydöstra delen. Illustration: Kleo Bartilsson
Visionsbild på Maglehill, sydöstra delen. Illustration: Kleo Bartilsson

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of hoor.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.