Höörs historia och utveckling

Trakterna kring Höör har varit bebodda sedan stenåldern. I modern tid har Höör, sedan järnvägen kom till byn, gått från att vara just en bondby till ett modernt samhälle, med omkring 8500 invånare. I hela kommunen bor drygt 16000 personer.

Två landskapstyper kan urskiljas inom kommunens gränser. Landskapet söder om Ringsjön är svagt kuperat och domineras av jordbruksmark. Norr om Ringsjön höjer sig en landrygg, vars terrängformer närmast ansluter till sydsvenska höglandets. Bygden är här starkt kuperad och stenbunden. Den är rik på småsjöar och sammanhängande skogsområden. Jordarten är till övervägande del urbergsmorän. Kommunens varierade struktur som odlingsbygd avspeglas i den moderna graderingen av landets odlingsjordar i 10 klasser. Området söder om Ringsjön domineras av jordar i klasserna 6 och 7, medan de magrare jordarna i norr till övervägande del har placerats i klasserna 4.

Det förhistoriska kulturlandskapet

Den förhistoriska bebyggelsen har ingen jämn utbredning utan är uppdelad i ett sydligt centralområde kring Ringsjön och ett nordligt område med ris- och skogsbygd. Socknarna Hallaröd, Norra Rörum och Tjörnarp uppvisar mycket få säkra fornlämningar. Denna trakt verkar alltså ha varit extensivt utnyttjad under hela den förhistoriska tiden och endast blivit utnyttjad för bebyggelse under skeden av tillfällig expansion. Men det kan också vara så att det saknas kunskap. Mycket få arkeologiska utgrävningar har företagits i de norra socknarna, medan däremot Ringsjöbygden är klassisk mark för den svenska fornforskningen.

Boplats redan under stenåldern

Under större delen av den långa period som stenåldern representerar, har människorna förlagt sina boplatser till stränderna av vattendrag och insjöar. Framför allt tycks det näringsrika vassbältet vid igenväxande sjöar ha varit attraktivt för bosättare, som baserat sitt liv på fiske, jakt och insamling av ätliga växtdelar. Från bronsåldern härrör den fornlämningstyp som har den största betydelsen för dagens uppodlade skånska landskap stora, runda gravhögar, som enstaka eller i grupper placerats i exponerade lägen. Antalet anläggningar från bronsåldern är relativt få i Höörs kommun. I de södra delarna av kommunen finns några gravhögar.

Många bevarade fornlämningar från järnåldern

Centrala och norra Skånes ris- och skogsbygd har i större utsträckning bevarat fornlämningarna från järnåldern, vilket dels beror på en lägre odlingsintensitet, dels på större tillgång på sten, som utgjort byggnadsmaterial till gravfält. I Höörs kommun är flera fornlämningar av detta slag belagda, framför allt i Höörs socken.

Medeltidens bebyggelsemönster

Bebyggelsemönstret och den medeltida bygdens framväxt, uppvisar intressanta variationer, så som det framträder i det äldsta heltäckande källmaterialet. Området utmärks i främsta rummet av små hus i  spridd bebyggelse. Vid denna tid fanns det också inom området fem adelsgods av varierande storlek, liksom ett stort antal små enheter, torp eller fristående gathus. Både Hallaröd och Norra Rörum framträder som sockencentrum med kyrkor från tidig medeltid.

Kulturlandskap under förändring

Den så kallade ”risbygden” utgjorde ett mellanting mellan den rena åkerbruksbygden och den utpräglade skogsbygden. Bebyggelsemönstret kunde skifta från byar till enstaka gårdar. Området kring Ringsjöarna och söderut har betecknats som den centrala risbygden. Norr därom dominerar skogsbygden. Spåren av det gamla kulturlandskapet har i flera avseenden förändrats i tiden efter 1800, byar har skiftats och åkerytor har planterats med skog, ängsmark har förvandlats till betesmark och så vidare.

Höör under 1800-talet

Frånsett förändringar i samband med skapandet av slottsmiljöer och herrgårdar, har den struktur med byar  och ensamgårdar, som vuxit fram sedan äldsta historisk tid, länge bibehållits. Till följd av utskiftningen av byarna, en allmän folkökning och olika agrartekniska nyheter, skulle emellertid 1800-talet medföra genomgripande förändringar i landskapsbilden.

Som en följd av utskiftningen  fick även de tidigare bydominerade delarna en spridd gårdsbebyggelse. Under 1800-talets lopp ökade i allmänhet antalet gårdar genom de hemmansklyvningar, som företogs till följd av periodens kraftiga befolkningsökning. På det sättet skedde åter en viss förtätning av bygden.

Stengärdesgårdar vittnar om odlingsinsatserna

Den stora expansionen i landsbygdens bebyggelse och folkmängd kulminerade kring sekelskiftet 1900. Parallellt med denna utveckling hade under 1800-talets lopp en betydande omvandling av odlingslandskapet ägt rum. Genom utdikning av de tidigare vitt utbredda våtmarkerna, genom sänkning av flera sjöar (Ringsjön och Tjörnarpssjön), genom röjning i skogen, stenbrytning och upplöjning av gammal fäladsmark, genomfördes en omfattande jordmobilisering, vars främsta syfte var att utvinna ny åkermark. Ännu vittnar många stengärdesgårdar om 1800-talets stora odlingsinsatser.

Tillverkningen av kvarnstenar var en gammal specialitet just i trakten kring Ringsjön och den bedrevs kring sekelskiftet i industriella former. Vid den tiden hade även andra industriella verksamheter påbörjats här och var inom området.

Betydelsefull stenindustri under knappt tusen år

Ett av landets märkligaste kyrkliga byggnadsminnen, Lunds domkyrka, uppfördes nämligen under 1100-talets förra hälft i Höörsandsten, liksom senare ett antal sockenkyrkor, däribland Höörs kyrka. Även tillverkningen av kvarnstenar är väl belagd från 1700-talet i Höörs, Munkarps och Bosjöklosters socknar. Spår efter större eller mindre stenbrott påträffas på flera ställen i området, exempelvis i Stenskogen.

Betydelsefullt för utvecklingen av stenindustrin och övriga industriella verksamheter inom Höörs kommunområde blev utbyggandet av järnvägsnätet under 1800-talets senare del. Området blev först och främst berört av Södra stambanan, där sträckan Örtofta–Höör–Sösdala byggdes färdig 1858–59. Vid Tjörnarp anlades station 1875. En anslutande bana från Hörby till Höör var klar 1882. År 1897 invigdes linjen Eslöv–Hörby med stationer bland annat i Snogeröd och Fogdarp.

Utvecklingen under 1900-talet

Stationssamhällen växte endast fram i Höör och Tjörnarp. Framför allt kom Höör att utvecklas till en betydande centralort i Mellanskåne, och orten fick 1901 ställning som municipalsamhälle (köping 1939). Vid förra sekelskiftet bodde det här cirka tusen personer. Här fanns banker, skolor, hotell, ett tjugotal handlande och ett femtiotal hantverkare. Bland industrierna märktes andelsmejeri, mekanisk verkstad, stenhuggeri, väveri, vagnfabrik och läskedrycksfabrik.

I mindre skala utvecklades stationssamhället i Tjörnarp, där de ledande industrierna var Gunnarps tegelbruk och Tjörnarps stärkelsefabrik. Industrianläggningar för jordbrukets behov, mejeri och valskvarn, lokaliserades även till Rolsberga, som inte hade beröring med någon järnväg, men där viktiga landsvägar möttes.

Stagnation i början av 1900-talet

Kulturlandskapet vid seklets början uppvisade således en relativt stor spridning av bebyggelse, befolkning, odling, industrier och servicenäringar. I det avseendet föreligger klara skillnader gentemot dagens förhållanden. En bit in på 1900-talet stagnerade den tidigare omtalade expansionen i områdets folkmängd och bebyggelse. Det agrara kulturlandskapet levde sedan i sina huvuddrag kvar fram till tiden strax efter andra världskriget.

Kraftig utveckling sedan 1970-talet

De  senaste decenniernas utveckling har inneburit flera förändringar. Som exempel kan man peka på, att jordbrukets tekniska modernisering har bidragit till att utveckla den helåkersbygd som numera utbreder sig söder om Ringsjön. Här är de större, sammanslagna enheterna flera än i mellanbygd och skogsbygd, där småbruken dominerar och är på tillbakagång. Under 1960-talet var igenläggningen av åkermark omfattande i området norr om Ringsjön. Skog planterades på tidigare odlingsmarker, och många gårdar har fått nya funktioner som fritidshus. Både Ringsjöbygden och skogstrakterna i norr har sedan sekelskiftet varit eftersökta för fritidsbosättning, som numera här och var förekommer i tätare grupper och ger omgivningarna sin speciella prägel.

Nya företag och småhusbebyggelse växer fram

Många äldre industrier har försvunnit, till exempel stenindustri, tegelbruk och mejerier. Bortsett från stambanan har järnvägslinjer lagts ner. Den industriella verksamheten är numera huvudsakligen koncentrerad till några större företag i Höör. Kring Höör har tillväxten främst skett i form av småhusbebyggelse.

Besöksnäring med gamla anor

Gästgiveriverksamheten är en viktig del i kommunens historia. Enligt uppgift har Höörs nuvarande gästgivaregård fungerat som gästgiveri sedan i början av 1700-talet. Järnvägen kom till Höör 1858 och skapade det moderna Höör. Järnvägen var framför allt ett villkor för industrin, men gjorde också Höör till en viktig knutpunkt i sitt omland, med positiva följder för samhället. Tidigare hade inte Höör spelat en större roll än de andra byarna inom kommunens nuvarande gränser.

Det tidiga 1900-talets intresse för frisksport och hälsosamma miljöer fick stort genomslag i kommunen. Omkring 1913 byggdes Orupssanatoriet, på 1930-talet kom Frostavallens anläggning för bland annat skidsport. Vid denna tid började fritidsbebyggelsen växa fram. Framför allt Ringsjöområdet var populärt för fritidsbebyggelse.

Höör blir storkommun och får Pågatåg

År 1969 blev Höör storkommun genom en sammanslagning med Norra Frosta kommun, Tjörnarps församling och Snogeröds kommun. Höörs kommun förväntades genom detta få en gynnsam utveckling, trots en lång tids befolkningsminskning. Pågatågsstationen, som tillkom 1987, har gynnat tågpendling och ytterligare ökat Höörs attraktivitet som boendeort. Idag trafikeras Höör även av Öresundståg, vilket ytterligare förstärkt kommunens goda kommunikationsmöjligheter.

Höör i dag

Höör ligger mitt i Skåne, nära både natur och storstad. Höör är en del av den växande Öresundsregionen, med tillgång till en mycket stor arbetsmarknad. Många väljer att bo i Höör och pendla till arbetsplatser i främst Lund och Malmö. Även på andra hållet finns en rörlighet, med inpendling till olika arbetsplatser.  Allt drivet av de goda tågförbindelserna. Höör har också ett bra utbud av affärer, service och olika fritidsaktiviteter. Ett rikt kultur- och föreningsliv är ytterligare en anledning att flytta hit.

Folkmängden har ökat kraftigt ända sedan kommunen bildades 1969. I hela kommunen bor idag drygt  16 000 personer. Höörs kommun är en av de kommuner i Skåne som har ökat sin folkmängd mest under de senaste 25 åren, procentuellt sett. Prognosen visar på en ökning till drygt 17 000 invånare år 2025.

Många barnfamiljer bosätter sig i Höör

Kommunen har idag en större andel yngre invånare (0-20 år) än snittet både i länet och riket. Det är den stora inflyttningen av barnfamiljer som förändrat åldersfördelningen. Inflyttarna väljer framförallt att flytta in i Höörs tätort eller i dess närområden. Nära  tätorten finns flera fritidshusområden som idag gradvis övergår till  permanentboende.

Höör dominerar, Tjörnarp pånyttföds

Höörs tätort  är med sina drygt 8 500 invånare  den dominerande tätorten i kommunen. Merparten av både den kommersiella och offentliga servicen finns i Höör. Sätofta ligger endast några kilometer från Höör, vid Ringsjön. Detta område har expanderat kraftigt sedan 1980-talet. Läget nära Ringsjön och tätorten lockar många att bosätta sig där. Övriga tätorter är Tjörnarp med cirka 750 invånare, Norra Rörum och Snogeröd med vardera cirka 200 invånare.

Tjörnarp står inför en spännande utveckling, då tågen åter stannar där sedan pågatågsstationen invigdes i december 2014. Tågstoppet öppnar nya möjligheter att bo på landet, nära naturen och samtidigt ha mycket nära till storstadens utbud av både arbete och nöjen.

Många småföretag ger liten sårbarhet

Höör präglas av ett småskaligt näringsliv med omkring 500 aktiva företag. Det småskaliga strukturen har gjort kommunen mindre känslig för sådant som lågkonjunktur, företagsnedläggning eller avflyttning. Andelen verksamma inom vård och omsorg är stor medan andelen inom tillverkning är liten jämfört med andra kommuner.

Inom kommunen finns ett stort antal vård- och sjukhem med olika inriktningar. Denna näring har en lång tradition i kommunen. En näringsgren på frammarsch är turism och besöksnäring som växer och sysselsätter allt fler. De tre mittskånska kommunerna samarbetar med varandra och med företagen inom besöksnäringen under rubriken Mittskåne Turism.

Framtidsperspektiv

Höör vill vara en attraktiv boendeort och en modern mötesplats. Vi strävar efter att utvecklas, på ett hållbart sätt. Vi samarbetar med andra kommuner för att bli helt fria från fossilt bränsle. Vi planerar för nya bostadsområden och strävar efter ett mer varierat, stationsnära bostadsutbud. I strategiskt viktiga frågor kring regional utveckling har vi ett utvecklat samarbete med Malmö-Lundregionen. Vi bevakar även infrastrukturfrågor med stort intresse och har även här samarbeten med olika aktörer.