Animaliska biprodukter
För att bland annat undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste du ta hand om döda djur och slaktbiprodukter på ett säkert sätt. Materialet ska normalt sändas till en godkänd eller registrerad anläggning eller mottagare.
Animaliska biprodukter även kallat ABP är enligt definition ”hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter som fås från djur och inte är avsedda som livsmedel inbegripet ägg, embryon och sperma”.
Döda lantbruksdjur
Döda lantbruksdjur ska hämtas av godkänt insamlingsföretag och föras till en anläggning som godkänts av Jordbruksverket. Kontakta länsstyrelsen för information om vilka företag som är godkända transportörer.
I väntan på borttransport ska döda djur förvaras så att de inte kan utgöra en smittrisk. Till exempel ska du förvara det döda djuret så att vilda djur inte kommer åt dem. De ska också hållas åtskilda från levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med dessa.
För lantbruk med till exempel fjäderfä- och svinproduktion som har gårdspanna finns möjlighet att få pannan godkänd av Jordbruksverket för förbränning av gårdens döda djur.
Nedgrävning av djur
Sällskapsdjur och hästdjur som är självdöda eller avlivade får grävas ner. Från och med 1 februari 2015 krävs inget tillstånd från länsstyrelsen för att gräva ned en häst, men precis som tidigare gäller kravet på att du måste följa kommunens anvisningar och de krav EU-lagstiftningen ställer. Viktigt att tänka på är att djuret läggs på ett sådant djup att andra djur hindras från att gräva upp avfallet. Kontakta miljöenheten om du vill gräva ner en häst.
Om du misstänker att djuret har dött av en epizootisk sjukdom (till exempel mjältbrand, svinpest eller mul- och klövsjuka) får du inte gräva ner det, utan ska omedelbart kontakta veterinär.
Vilda djur
Om man påträffar vilda döda djur i naturen kan man normalt låta dem ligga kvar. Det är bara om djuret misstänks vara infekterat med sjukdom som kan överföras till människor eller djur som det kan behöva skickas till destruktion. Då gäller samma regler som för lantbrukets döda djur.
Den som påträffar ett dött djur i naturen har ingen anledning att misstänka något sådant såvida inte myndigheterna gått ut med särskild information om risk för någon smittsam djursjukdom bland vilda djur.