Skyddsjakt

Skyddsjakt kan göras för att ta bort enstaka djur som skapar stora besvär för allmänheten, eller för att skrämma och splittra stora samlingar av vilt. Tyvärr blir effekten av en åtgärd mot en större mängd vilt oftast tillfällig. Det är därför viktigt att i första hand försöka hitta andra, mer långsiktiga lösningar.

Inom lantbruket kan vissa djur skada grödor och odling. I tätorter kan vilda djur orsaka skador på byggnader och trädgårdar med mera. Då kan det i ibland vara aktuellt med skyddsjakt.

Skyddsjakt regleras i Jaktlagen och Jaktförordningen. Där står det vilka arter som får jagas vid skyddsjakt och under vilka förutsättningar det får ske.

Skyddsjakt i tätort och områden med detaljplan får bara utföras av jägare med speciellt tillstånd från polisen. På landet sköts skyddsjakt av dem som normalt jagar på den mark det gäller.

Om nöden kräver

Djur som vildsvin, grävling, vissa måsfåglar, vissa kråkfåglar och råttor får jagas hela året om skyddsjakt är nödvändig. För flera andra arter är skyddsjakt endast tillåten en del av året.

Om det blir problem med större djur i tätbebyggda områden kan skyddsjakt ske efter tillstånd från polisen. Det gäller djur som till exempel rådjur och älg.

Mer information om detta hittar du på Länsstyrelsens hemsida.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of hoor.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.