Betyg och bedömning
Från höstterminen i årskurs 6 får elever i grundskolan betyg.
När lärare sätter betyg utvärderar de allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betyget som läraren sätter ska visa den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen
Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten.
I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. För betyget A, C eller E krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet.
Betygsstegen B och D
För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav. När lärare avgör om överliggande kunskapskrav är uppfyllt till övervägande del är det framförallt en kvalitativ bedömning. Läraren kan utifrån sin professionalitet resonera på olika sätt för att motivera att ett överliggande kunskapskrav är uppfyllt till övervägande del.
F och streck
Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. Om läraren däremot har underlag för att bedöma elevens kunskaper, men kunskaperna inte räcker för ett godkänt betyg, ska läraren sätta betyget F. Skillnaden mellan streck och F är alltså att streck inte är ett betyg. Betyget F används inte i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller inom särskild utbildning för vuxna. Att inte sätta betyg är ett beslut som i vissa fall kan få konsekvenser för eleven, till exempel för möjligheten att uppnå kraven för gymnasieexamen. Det är därför ett beslut som måste användas restriktivt.
När ett betyg har blivit fel
Betygsättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag, rättas av rektorn. Det finns även bestämmelser som säger att skolan kan ändra betyget, när det är uppenbara fel, på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Det kan till exempel handla om att ett tidigare bedömningsunderlag inte beaktats vid betygssättningen. I det fallet kan betyget ändras, men betyget får då inte sänkas. Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om den som har satt betyget har slutat.
Kunskapskraven
Kunskapskraven är konstruerade utifrån ämnets eller kursens långsiktiga mål och centrala innehåll. Kvaliteten i elevens kunnande beskrivs i kunskapskraven med värdeord eller progressionsord. Flera av dessa ord återfinns i flera ämnen. Vad värdeorden betyder i en bedömningssituation avgörs av sammanhanget. En lärare kan till exempel tolka ordet ”enkla” på ett sätt när läraren bedömer en elevs resonemang i relation till ett konkret ämnesinnehåll och på ett delvis annat sätt i relation till ett annat ämnesinnehåll i ett annat arbetsområde.
Från bedömning till betyg
Det är viktigt att komma ihåg att det betyg som sätts ska spegla den kvalitet eleven har på sitt kunnande vid kursens eller terminens slut. Lärare dokumenterar kontinuerligt elevernas kunskaper, eftersom elever ofta inte kan visa alla sina kunskaper precis innan det är dags för betygssättning. När det är dags för betyg analyserar och värderar lärare hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven.